Frågor och svar till vårt Vattenquiz

1. Vad består en vattenmolekyl av?

På kemispråk heter vatten H2O. H står för väte och O för syre. En vattenmolekyl består av två väteatomer och en syreatom.

Vattenmolekylen har en sida som är positivt laddad och en som är negativt laddad. Vattenmolekylerna tycker om varandra, deras positiva och negativa laddningar dras tillvarandra.

Visste du att ett glas vatten innehåller ca 5000000000000000000000000 (24 st nollor) stycken vattenmolekyler!

2. Vad händer med vattenmolekylerna när vattnet förångas och blir till gas?

Vatten har liksom andra ämnen tillstånden

      • Fast
      • Flytande
      • Gas

Eller

      • Is
      • Flytande vatten
      • Vattenånga

I isen är alla vattenmolekyler ordnade i ett s.k. gitter, de ”sitter fast” och kan inte röra sig. I det flytande vattnet är en del vattenmolekyler fortfarande bundna till sina närmaste grannar men rörligheten är ganska stor. I gasen är alla molekyler obundna och kan röra sig fritt. Det här innebär att is har en bestämd form, en istapp ser lika ut tills den smälter. Det flytande vattnet däremot har ingen egen form – det antar formen av det kärl det finns i, t.ex. ett glas eller en kastrull, men volymen ändras inte. Vattenångan däremot har inte ens någon bestämd volym, den sprider sig så mycket den kan. Om du kokar vatten sprids ångan i hela köket. Vilket tillstånd vattnet har beror på temperaturen och trycket. Vid normalt tryck har vi is under 0 grader, vatten mellan 0 och 100 grader och ånga vid högre temperatur.

3. Ungefär hur många procent vatten består du av?

Vatten utgör ca 60 procent av kroppsvikten, plus/minus 15 procent. Barn består till större andel (ca 75%) av vatten, och är därmed betydligt känsligare för vätskeförluster.

Den största delen, omkring två tredjedelar, av kroppsvattnet finns inne i cellerna, knappt en tredjedel finns i vätskerummet mellan cellerna medan en liten del finns i blodet.

Vatten är nödvändigt för kroppens olika funktioner, såsom ämnesomsättning (matsmältning), andning, blodcirkulation,
körtelutsöndring och temperaturreglering. Vi bör dricka mellan 1,0–1,5 liter per dag (beroende på hur mycket vätska man får i maten). Träning ökar behovet med 0,5–1,0 liter per träningstimme beroende på intensitet.

4. Var på jorden skapas nytt vatten?

Vi får aldrig något nytt vatten här på jorden. Det vatten vi har är samma som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan. Just därför är det extra viktigt att vi tar vara på det vatten vi faktiskt har.

Vattnet är i ständig rörelse, i ett evigt kretslopp. När det är varmt och solen skiner avdunstar vatten från växter, hav och sjöar, vi kallar det för vattenånga. Vattnets ånga stiger upp i luften och formas till moln. Kylan i atmosfären får molnen att släppa ifrån sig vattendroppar i form av regn eller snö så fortsätter vattnet sitt eviga kretslopp.

Om vi är rädda om vattnet och inte smutsar ner det, kommer vi att kunna använda vattnet även i framtiden, men detta är något vi behöver hjälpas åt med.

5. Varför är havsvattnet salt?

Egentligen innehåller de flesta vatten i naturen salter av olika slag, och när man säger att havsvatten är salt menar man att halterna är så höga att det blir tydlig saltsmak på vattnet. Salterna kommer från upplösning av mineral i jordskorpan. Havet tillförs hela tiden lösta salter via floder och grundvatten som strömmar ut i havet. När vattnet i havet sedan avdunstar till atmosfären blir dock de lösta salterna kvar i havet.

Denna process har pågått så länge som vatten har funnits på jorden, och därigenom har havsvattnet fått sin höga salthalt. De kemiska ämnen som står för det största bidraget till havsvattnets salthalt är klorid och natrium.

6. Hur mycket vatten finns det på jordklotet?

Det finns totalt cirka 1400 miljoner kubikkilometer vatten på jordklotet. Av allt vatten är ungefär 97 procent saltvatten, resten är sötvatten. Det mesta sötvattnet är bundet i Antarktis och Grönlands isar.

7. Vad kan du göra för att vi på jorden ska få ett renare vatten?

Det finns så klart en massa saker som man kan tänka på och göra för att vi på jorden ska få ett renare vatten, men till en början kan du se till att du inte hjälper till att förorena vattnet mer än nödvändigt. Här kommer några enkla tips:

  • Spola bara ner kiss, bajs och toapapper i toaletten
  • Var sparsam med rengöringsmedel och tvättmedel
  • Häll inte matolja och fett i diskhon
  • Lämna färg och kemikalier till återvinningscentralen, häll aldrig ut dessa i avloppet
  • Lämna gamla mediciner till apoteket
  • Tvätta bilen i en tvätthall, där renas vattnet innan det rinner ut i naturen

8. Ca 663 miljoner människor saknar idag tillgång till rent vatten. Vilka orsaker till brist på vatten kan du komma på?

Situationen ser olika ut i olika områden i världen och därför finns många orsaker till vattenproblemen. Här följer några av dem:

Torka: Vissa länder har en regnperiod som ska ge tillräckligt med vatten för att räcka ett helt år. I till exempel Namibia varar regnperioden från november till mars. Uteblir regnet under denna period torkar vattendragen ut.

Ökenbildning: Ökenbildning orsakas inte bara av klimatförhållanden utan även av hur människan använder naturen. Nedhuggning av träd är en faktor som kan orsaka ökenbildning. Träd och växter skyddar bördig jord mot vind- och vattenerosion. I vissa områden råder det brist på bränsle, varpå människor tvingas hugga ner träden som binder jorden. På detta sätt bildas nya ökenområden.

Förorening: Många industrier renar inte sina utsläpp och sprider därmed ut giftiga ämnen i vattendrag. Detta förgiftar vattnet, fisken och människorna.

Krig: Vatten kan användas som vapen i krig. Det händer till exempel att vattenreningsverk bombas och eftersom det kan vara mycket svårt att få tag i reservdelar för att laga reningsverken, tvingas människor att använda smutsigt vatten. I till exempel Irak har barnadödligheten skjutit i höjden bland annat på grund av att det saknas möjligheter att rena vattnet.

Hygien: Nära 2,4 miljarder människor saknar rena toaletter. Det är över hälften av alla människor i låginkomstländerna. Människor tvingas att använda öppna fält, sjöar och floder som latriner, vilket gör att de små vattenresurser som finns förorenas och sjukdomar sprids.

 

Källor:
Svenskt Vatten, UNICEF, Uppsala Universitet – professor Vatten, Örebro kommun